Where did I go wrong? I lost a friend.

.nollställd.

Well there was a time when you let me know
What's really going on below
But now you never show that to me do you

Never say never

Jahapp, då var det söndag igen då. Vilket för mig betyder ännu ett kvällspass på sjukhuset - härligt! Igår blev det melodifestivalen och lite festligheter med de närmsta. Mys!

Vet som inte så mycket vad jag ska skriva idag. JO, jag gjorde en grym make-up igår (om jag får säga det själv). Men bilderna kommer senare.
Metallicblå/svart - awesooome ;)

Nej, kanske dags att börja packa väskan och bege sig mot sjukhuset igen då. Man börjar ändå känna av att man jobbat ett ex antal dagar i sträck nu, börjar känna mig ganska trött - både psykiskt och fysiskt. Men jag tycker verkligen det är värt det!

I will be your guardian when all is crumbling
I'll steady your hand

I will not worry for you - You'll be just fine.

Jag är frisk! Idag är första gången jag inte känner av huvudvärken det minsta, så nu hoppas jag att jag kan sluta med tabletterna, vill inte fastna i något slags beroende!

Har dessutom börjat jobba, och det känns helt fantastiskt att vara tillbaka bland folk. Har nu jobbat 4 dagar och ska gå ut ikväll också. När de flesta tar helg, då går jag till jobbet, och det känns inte ens tungt på något vis! Denna vecka blir en 7dagars jobbvecka, men har man varit "ledig" så länge som jag varit så gör det faktiskt inget att jobba så många dagar i sträck, det känns inte ens jobbigt.

Ska sitta som extra-vak hela helgen, inte dåligt inte dåligt. Nämnde dessutom för chefen att jag kan jobba när som helst, bara att ringa så kommer jag. Så hoppas nu att jag får jobba en hel del framöver, även om det bara är som timvik.
Nej, nu ska jag börja göra i ordning matlåda, kom precis på att jag glömt det!

Och jag vet att det blivit dåligt med sminkningar på sista tiden, men förhoppningsvis kommer det snart tillbaka, bara det att jag inte göra några speciella sminkningar när jag jobbar. Skulle se roligt ut med en partysminkning till sjukhuskläderna. Haha

På återseende!

Stranded in this spooky town

Jag har hamnat i någon konstig spiral av smärta nu. Huvudvärken är i stort sett borta, men nu kommer muskelspänningarna från nacken, som sprider sig upp i huvudet när jag ställer mig upp. SERIÖST, när ska detta sluta?!
Jag har full förståelse och respekt för de som lider av kronisk smärta i nacke och huvud. Det är inte lätt alltså..

Jag har förlorat mycket pga. detta.. Vänner, skola, mitt gamla jag - det där glada och spralliga. Från ingenstans har jag blivit en bitter surtant, och det är inte såhär jag vill vara.
Jag vet att det kan ta tid, men det känns som att jag inte riktigt har den tiden för att vara sjuk. Jag vill komma igång med mitt normala liv igen, inte ligga inne som en potatissäck och ruttna bort...
Det enda jag gör i stort sett är att sova, för det är enda gången jag inte känner av smärtan i nacken, men det medför att min dygnsrytm är helt åt skogen. Dagarna går som i ett töcken då jag sover och är vaken lite om vartannat.

Nästa vecka blir det nog att åka hem till Lycksele ett tag, då mamma lovat att boka tid hos nån som kan fixa nacken.. Hoppas det funkar!!
Men jag tänkte såhär, det blir inga fler blogginlägg förns jag är frisk, ingen vill läsa något från en "crybaby" som bara klagar hela tiden.

Så, på återseende när allt är bra igen!