Det är en låt av Lily Kershaw, och det känns som hon sjunger direkt från mitt hjärta och mina känslor. Hon satt ord på allt det som snurrat i mitt huvud under sista tiden.
Jag vet lixom inte om jag mår bra eller dåligt. Jag mår varken eller, lite nollställd kanske man skulle kunna säga.
Pratade med några vänner härom kvällen, och det enda jag fick ur mig som verkligen satte ord på mina känslor var: "Jag vet inte vart jag hör hemma. Jag känner mig varken hemma i Lycksele, eller i Övik".
Jag har en lägenhet i Övik och mitt barndomshem i Lycksele, men inget känns just för tillfället helt rätt.
Den där tryggheten man känner när man inser att man har allt man behöver infinner sig inte på något av ställena.
Jag antar att mitt pendlande Övik-Lycksele, kommer pågå nu ett tag.
Tills jag hittat hem.
Well I knew what I didn't wanna know
And I saw where I didn't wanna go
So I took the path less traveled on
And I'll let my stories be whispered
When I'm gone.
Well in this life you must find something to
live for
Cause when the darkness comes a callin'
You'll go back to where you were before
Cause this life is as fragile as a dream
And nothing's ever really as it seems.
Well I lost my innocence when in I let him dive
But the way that he looked at me
Made me feel alive
And now I know nothin' at all
But the release that comes when you're in mid
fall.
Lily Kershaw - As it seems
