onsdag 16 november 2011

Farewell, somebody is gonna miss you.

Sitter och tittar på gamla kort sen jag var yngre. Jag anser inte mig själv som gammal direkt, jag är bara 22 år, men ändå lider jag av enorm åldersnoja?
Och shit vad mkt man förändrats på bara några år? Både utseendemässigt och psykiskt, det är nästan läskigt. Många prioriteringar är helt annorlunda nu jämfört med för 3-4 år sedan.



18 år vs. 22 år.

Visst, det är inte jättemånga år mellan 18 - 22, men det är så otroligt stor skillnad.. Känner knappt igen mig själv.
Suck, det är som dom säger. Efter man fyllt 20 går det bara utför...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar