Hello darkness my old friend.

Nu var det ett tag sedan jag skrev. En välbehövlig paus från allt kanske man kan säga.
Mitt liv rullar på precis som det ska och jag har mått ovanligt bra på sista tiden. Jag har släppt massor av saker som legat gömda i hjärtat och skavt.
Jag kan vakna med ett leende på läpparna, och det är en ovanlig känsla. Nu är det faktiskt min tur, äntligen!

Men fortfarande kan dom där kvällarna komma, när det värker till lite extra i hjärtat. Ikväll är en sådan kväll.. Ensamheten tränger sig på som en ovälkommen gäst, och mörkret känns mer skrämmande än vanligt.
Tänk när man var liten, när det mest läskiga med mörkret var monster i garderoben eller spöken under sängen. Nu när man blivit äldre innehåller mörker så mycket mer än monster och spöken, det innehåller verkligheten och den där ensamheten vi alla kan känna ibland.

Imorgon är en ny dag, och det ljusnar snart ute. Och med ljuset försvinner mörkret.
Jag tänker inte låta mörkret skrämma bort mig, jag är starkare än så, även om hjärtat värker till lite extra ikväll.