onsdag 6 mars 2013

Although it hurts I'll be the first to say that I was wrong

Jamen hej igen då. Redigt långt mellan gångerna jag skriver här, trist nog. 
Men finns väll kanske inte så mycket att skriva antar jag, livet rullar på som vanligt och ingenting speciellt stort händer i mitt liv. Vilken tråkig liten "svensson" tänker ni då, och ja, så är det nog också.

Det som hänt sedan sist är väll att jag sagt upp lägenheten i mitt älskade Övik och flyttat hem till päronen (ifall det är någon av er som läser detta som råkar veta av en etta -med kök- i Lycksele som blir ledig inom en snar framtid så hör gärna av er!!)
Ja, vad har mer hänt... Jag jobbar på medicinavd. här i Lycksele som timvik tills vidare, i sommar blir det nattschemat på avdelningen för min del (awesome!) och förmodligen blir det att läsa till undersköterska här framöver. Och jag tror att jag hittat mitt kall i livet, trots att jag inte nådde målet som sjuksköterska så hittade jag det som fick mig att tycka att det är roligt att jobba och få hjälpa människor när de är i mest behov av en utomståendes hjälp. Coolt ändå, att man kan känna att man gör sån skillnad för en annan människa bara genom att ge dem en arm att luta sig mot ibland när benen viker sig lite lätt. Ja det är en mäktig känsla.

Nej, jag ska kanske försöka sova lite. Klockan börjar bli mycket och förkylningen som flyttat in verkar få min kropp att tro att den är 90 år.
Förstår inte varför en förkylning, eller ja, alla sjukdomar för den delen får för sig att de har rätten att flytta in i ens kropp bara sådär hipp som happ. Snacka om oförskämt alltså. Jag vräker härmed denna förkylning, med omedelbar verkan. hmmppff.

Godnatt mina vänner, och alla andra nyfikna små luspudlar som läser denna blogg.
Ska försöka bli bättre på det här med att blogga. Kanske händer det något spännande ibland som kan roa någon där ute i cybervärlden.

When you love someone, but it goes to waste - could it be worse?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar